Cancerdoktorn Ryke Geerd Hamer största medicinska snillet i vår tid

2014-01-04 18:29

källa

White TV har av många duktiga svenska och tyska läkare sedan länge fått bekräftat att den tyska cancerläkaren Dr. Ryke Geerd Hamer är vår tids största medicinska snille. Därför fråntogs han läkarlegitimationen, kastades i fängelse i Tyskland och blev tvungen att fly till Norge för att få asyl där. Han gör nämligen hela skolmedicinen och läkemedelsbolagen överflödig.

När Dr. Hamers son blev skjuten på Korsika och dog fick han kort därefter testikelcancer. Även hustrun drabbades av cancer. Hans intuition sade honom att detta inte kunde vara en slump. Som ledande cancerläkare på ett tyskt sjukhus började han använda patientjournalerna för att intensivera sin cancerforskning med utgångspunkt att cancer är psykosomatisk, att det är psyket eller själen som orsakar cancer.

Han kom då på idén att göra datorbilder från cancersjukas hjärnor. Han upptäckte snabbt att en viss typ av cancer motsvarade en dramatisk förändring på en speciell plats i hjärnan: Hamer informerar "att efter ett föredrag i Wien 1991 kom en läkare fram med datortomografibilderna av en patients hjärna och bad att få diagnotiserat de sjukliga förändringarna på organplanet som denna patient led av. Bland åhörarna fanns både läkare och radiologer och specialister på datortomografi. Underlaget var enbart datortomografibilderna. Han (Hamer) diagnostiserade utifrån detta ett akut blödande blåscarcinom i läkningsfasen, ett gammalt prostatacarcinom, en diabetes, ett gammalt bronchialcarcinom och ett sensoriskt bortfall på ett bestämt ställe i kroppen. Dessutom namngav han (Hamer) motsvarande sjukdomsalstrande konflikter.
Då reste sig läkaren och sa inför alla kollegor:

- Herr Hamer, jag gratulerar, fem diagnoser, fem fullträffar.

En av radiologerna sa: "Från och med idag tror jag på er metod, hur skulle ni ha kunnat gissa er till ett akut blödande blåscarcinom, själv skulle jag bedömt bilderna som 'utan anmärkning'."
Här bör också tilläggas att hans (Hamers) sätt att läsa röntgen-bilder är också en nyupptäckt, det man tidigare ansett vara artifakter (fel på utrustningen) är helt enkelt sjukdomsbilder."
rapporterar homeopaten Sten Blomkvist.

White TV tittare vet ju redan från fysikprofessor Konstantin Meyls forskning att det är tanken, eterfältet, som styr materien. Då är det logiskt att traumatiska händelser påverkar först tankarna, vilka påverkar hjärnan som sedan korresponderar med en viss del i kroppen (materien).

Hamer har i sin forskning (Metamedicin) och boken "Vermächtnis einer neuen Medizin" formulerat fem medicinska grundregler:

"1. Den första lagen är "Lagen om cancersjukdomarnas orsak".

2. Den andra lagen är "Lagen om sjukdomarnas tvåfasighet" den kalla sjukdomsbefrämjande fasen och den varma läkningsfasen.

3. Den tredje lagen är "Lagen om det ontogenetiska (individuell utveckling) system för tumörer och cancerliknande sjukdomar".

4. Den fjärde lagen är "Lagen om det ontogenetiska system av mikrober (virus, bakterier och svamp)".

5. Den femte lagen är "Kvintessensen, sättet att förstå alla sjukdomar utifrån arternas uppkomst"

skriver Sten Blomqvist: "Om vi börjar med den första lagen så menar han att varje cancer eller cancerliknande sjukdom börjar med en stark traumatisk, isolerad biologisk konfliktchock som slår ned samtidigt på tre plan, i psyket, hjärnan och organet. Konfliktens innehåll avgör var i hjärnan kortslutningen (som han kallar en Hamersk Härd) uppstår, som i sin tur styr var i organismen en cancer eller en cancerlik förändring uppstår. Det är alltså konfliktens innehåll som styr vilken typ av cancer personen drabbas av och det sker då omedvetet förbi vårt förstånds filter, rent associativt. (Vi kan jämföra med homeopatins gravitationscenter som parallellt förflyttas djupare in i organismen.)
Denna kortslutning kan man också upptäcka på datortomografibilder av hjärnan och det är exakt de område i hjärnan som styr motsvarande organ beroende på om det är hjärnstamsstyrda organ eller lillhjärnsstyrda organ eller organ styrda från storhjärnan. Läkningsprocessen löper också synkront på alla tre nivåer d.v.s. både i psyket i hjärnan och i organet samt att ju längre och svårare sjukdomen varat ju längre tid för läkning.
Hur skall jag nu veta om jag drabbats av en biologisk chockkonflikt eller en helt vanlig konflikt som vi drabbas av till vardags? Där säger Dr. Hamer att det finns mycket precisa kännetecken för s.k. biologiska konflikter, d.v.s. patienten befinner sig i ett konstant stresstillstånd med kalla händer och fötter, har ingen aptit, går ner i vikt, får sömnsvårigheter och tänker på sitt problem dygnet runt.
"

Om de andra lagarnas beskrivning hänvisas till Sten Blomkvists hemsida och föreläsningen nedan som hållits av den kanadensiska läkaren Caroline Markolin med sin hemsida German New Medicine.

"Alla däggdjur inklusive människan är programmerade för att reagera på vissa situationer som innebär hot mot deras biologiska funktion: hot till livet, förlust av anhöriga, förlust av revir, sexuell oförmåga, etc. En sådan kris medför att en härd bildas i hjärnan, och denna härd intensifierar signalerna från hjärnan till ett bestämt organområde, med följd att cancer uppstår!" skriver Kloka Gubben.

En cancerläkare skall alltså först och främst ta reda på var den psykiska orsaken till cancern ligger. Löses konflikten försvinner cancern automatiskt genom kroppens egna urgamla program. Cancer är enbart ett symptom, inte huvudproblemet. Därför skall inte symptomen skäras bort utan att man har hittat orsaken. Därför går all cancer att bota. Skolmedicinens skrämselbudskap "du har cancer", "du har enbart 3 månader kvar att leva" eller "denna cancer är i princip obotlig" är ansvarslösa utlösare av nya trauman som då blir orsaken till cancerpatientens död, inte själva cancern.

Därför gör sig skolmedicinen och läkemedelsindustrin/Verket skyldiga till miljontals dråp eller vållande till annans död. Vi i västvärlden har en skandalös cancermedicin och de flesta läkare är för dumma, arroganta eller mind controlled att begripa detta!

"Och vad händer när en konflikt blir löst?

Då uppstår återigen mycket tydliga symtom på alla tre plan, psyket, hjärnan och det organiska. På det psykiska och vegetativa planet börjar den tidigare stressen av att älta problemet dygnet igenom att släppa, patienten får varma händer och fötter igen, får tillbaka aptiten, ökar i vikt, den vikt som hon ofta förlorat under stressfasen och är dessutom mycket trött och orkeslös, vill bara sova. Detta är alltså ett mycket positivt tecken och inte ett sjukdomstecken.
Läkningsfasen varar olika länge beroende på hur länge konflikten varat. Mitt under läkningsfasen, när kroppen lagrat upp mycket vätska, inträffar det han kallar den "epileptiska eller epileptoida" krisen som ter sig olika vid olika sjukdomar. Har man kommit igenom denna kris så börjar kroppen att göra sig av med ödemvattnet och återvänder långsamt till ett normalt tillstånd, och hennes krafter återvänder.
Den (epileptoida) krisen är en process som moder natur övat in sen årmiljoner, som löper samtidigt på alla tre nivåer och syftet med den är att föra patienten tillbaka till sitt normala tillstånd.
Det som i allmänhet kallas ett epileptiskt anfall med muskelkramper o.dyl. är bara en mycket speciell form av en epileptisk kris som inträffar efter en motorisk (rörelse) konfliktlösning.
Epileptoida kriser finns principiellt i alla sjukdomar även om de yttrar sig på olika sätt vid olika sjukdomstillstånd.
Naturen har med en sådan kris hittat ett knep för att ge skjuts åt läkningen, ungefär som när en längdhoppare tar ett steg tillbaka för att få en kraftfull sats framåt.
Patienten upplever nämligen mitt under läkningsfasen, ett fysiologiskt konfliktrecidiv, d.v.s. hon konfronteras än en gång helt kort med sin konflikt, får stresstonus, kalla händer, blir kallsvettig, ja får uppleva alla symtom av den konfliktaktiva fasen. Syftet med detta är att hjärnödemet skall pressas ut och att organismen skall återvända till sitt normala tillstånd.
Efter den epileptoida krisen vidgas patientens kärl igen, hon blir varm och får uppleva den första s.k. "lilla urinflödesfasen" och går sedan raka vägen mot ett återställande. Vilket betyder när patienten klarat sig igenom denna kris händer normalt inget dramatiskt eller farligt mer.
Mot slutet av läkningsfasen kommer den "stora urinflödesfasen", då kroppen gör sig av med den resterande ödemvätskan. Det farligaste momentet ligger alldeles i slutet av den epileptoida krisen, för då visar det sig om "krisen" räckt till för att kasta om rodret, de mest kända av epileptiska resp epileptoida kriser är hjärtinfarkten, lungembolin (propp i lungan), hepatitkrisen eller den s.k. lunginflammationskrisen.

För att kroppen skall klara av kursändringen kan man stödja den med en kraftig cortisoninjektion i svåra fall eller cortison i förebyggande syfte eller (att ge ett homeopatiskt preparat mot dessa risker).
Parallellt med denna process kan vi på hjärnans nivå iaktta, (skiktröntgen) under läkningsfasen hur den hamerska härden förändras, från att under den konfliktaktiva fasen ha haft ett måltavleliknande utseende fylls nu dessa ringar med ödem kring härden, ringarna på datortomografibilden mörknar och blir suddiga och hela området svullnar upp. Den epileptoida krisen som egentligen utgår från hjärnan, utgörs också här av ödemets maximala omfång.
Har patienten klarat sig igenom denna kris försöker organismen under läkningsfasens andra hälft att reparera härden i hjärnan genom att fylla på med hjärnstödjevävnad (s.k.glia) i hjärnområdet.
Denna helt ofarliga gliainlagring som med jodkontrast framträder i vitt på datortomografibilden har tidigare felbedömts som hjärntumör och opererats bort.
Dr. Hamer menar att alla våra biologiska konflikter kan kategoriseras utifrån vår utvecklingshistoria, under historiens gång har bestämda förhållningsmönster utvecklats och inprogrammerats, därför är det inte bara hjärnområden och organ som hör ihop, det finns också konflikter som utvecklingshistoriskt är besläktade med varandra som också ligger nära varandra vad gäller deras lokalisation i hjärnan.
Och de cancerformer som hör ihop med dem ligger också nära intill varandra på organnivå och har dessutom samma histologiska cellformation.
När vi lär oss iaktta kroppens beteende utifrån ett utvecklingshistoriskt perspektiv upptäcker vi en underbar naturens ordning.
Dr. Hamer menar att han genom jämförelse med olika typer av cellökning och cellminskning fann ett system, nämligen följande:

De tumörer, som under den kofliktaktiva fasen bildats genom cellökning hade alltid sina reläer i hjärnan intill varandra. De återfanns alla i hjärnstammen eller lillhjärnan. Som vi kallar urhjärnan.

Alla cancersjukdomar, som under sin konfliktaktiva fas visar en cellökning, (tumör) har sina reläer, "platsen från vilka de styrs", ALLTID i urhjärnan.

De cellökningar (tumörer) som däremot bildades under den vagotona läkningsfasen hade ALLTID sina reläer i storhjärnan. Dessa s.k. tumörer är så att säga "överloppssymtom" på läkningen och uppstod ALLTID på precis de ställen som under den konfliktaktiva fasen hade varit vävnadshål, nekroser eller sår och fungerar som en återfyllnad av en tidigare nedbrytning.

Tillsammans med principerna om cancerns absoluta lagbundenhet och sjukdomarnas tvåfasighet visade sig för första gången ett mönster, ett system för samtliga sjukdomars ursprung och förlopp.
Det visade sig att varken konfliktens psykiska nerslag i hjärnan eller tumörernas och nekrosernas histologiska sammansättning är slumpartad, utan att de, genom människans utvecklingshistoria, har sin förutbestämda plats och funktion.
Systemet är helt logiskt och begripligt.

Hamer förklarar att hela människans utvecklingshistoria är sammanfattat i ett embryos utveckling, redan under embryots allra tidigaste utvecklingsfas bildas urformen till hjärnan i form av tre s.k. groddblad. Ur dessa groddblad utvecklas så småningom alla människans organ. Alla celler eller organ som utvecklas ur det s.k. endodermet (det inre groddbladet), har sina reläer (varifrån de styrs) i hjärnstammen (hjärnans äldsta del). Om något av dessa organ drabbas av cancer, blir det i form av kompakta tumörer adenocelltyp (körtelcell).
Alla celler eller organ som utvecklas ur det s.k. ektodermet (det yttre groddbladet) har sina styrreläer i storhjärnans bark, hjärnans yngsta del. Om de drabbas av cancer tar det sig uttryck i en cellsmältning, t.ex. som nekros, sår eller som funktionsstörning på det organiska planet, t.ex. förlamning eller diabetes.
När det gäller mesodermet (det mellersta groddbladet) får vi skilja på två grupper, en äldre och en yngre. De celler och organ som tillhör groddbladets äldre grupp har sina reläer i lillhjärnan (hör fortfarande till urhjärnan och bildar kompakta tumörer när de drabbas av cancer under den konfliktaktiva fasen)
Histologiskt handlar det här om den adenoida celltypen.
De celler resp. organ som tillhör mesodermets yngre grupp har däremot sina styrreläer i storhjärnans märgsubstans och bildar under den konfliktaktiva fasen nekroser, vävnadshål resp. cellsmältning. Det kan handla om hål i skelettet, mjälten, njuren, äggstocken s.k. skelettosteolys, mjält, njur eller äggstocksnekros. Det är inte något slumpartat eller meningslöst skeende, vilda tillväxter eller celler som blivit galna, utan en fullt begriplig och förutserbar process som är exakt anpassad till givna ontogenetiska betingelser.

Metastaser

Den konventionella medicinens uppfattning av metastaser är att dessa sprids mer eller mindre okontrollerat i organismen och ger på så sätt nya cancerhärdar.
Enl. Dr. Hamer och den nya medicinen finns inga metastaser utan det är helt enkelt nya cancer-härdar som bildas p.g.a. nya konfliktchocker som kan uppstå när patienten får veta att han eller hon har cancer, inte sällan "iatrogena" d.v.s. av läkaren påförda p.g.a. budskapet till patienten "att du har cancer", som sätter igång nya "trauman" eller skräckupplevelser enbart av själva budskapet.
Ingen forskare har nånsin funnit cancer-celler i patientens arteriella blod och där borde de rimligtvis finnas.
Den hypotetiska uppfattningen att en cancercell under sin resa i blodbanan skall kunna förändra sig själv. T.ex. att en solid tarmcancer-cell plötsligt skulle vandra över till skellettet och där skapa necroser, vävnadshål eller cellsmältning mera är antaganden och obevisbara hypoteser.
Dr. Hamers åsikt är att en cancercell som styrs från urhjärnan och bildar kompakta tumörer, inte kan avlägsna sig från sitt relä i urhjärnan och på något egendomligt sätt förena sig med storhjärnan och där åstadkomma en cellsmältning i skellettet vilket är en orimlig tanke.
Vi kan gissa att c:a 80 % av andra och tredje cancern är åstadkommen genom en felaktig presentation av cancer-sjukdomarna från den konventionella sjukvården.
" skriver homeopaten Bolmqvist.

Kloka Gubben sammanfattar:

"I stort sett allt vad traditionell cancerbehandling innebär måste därför slängas på sophögen som ofta direkt destruktiv och människofientlig. (fet stil genom White TV) I stället handlar cancerbehandling enligt Hamer om att inse vad sjukdomen berättar om den sjukes livssituation, och om praktiska, emotionella och sociala lösningar på patientens biologiska kriser. En annan del av behandlingen består i att med adekvata medicinska åtgärder stödja det ibland ganska dramatiska spontana läkningsförlopp som inträffar när krisen är löst.
Hamers vidare forskning visade att inte bara cancer utan en lång rad andra sjukdomstillstånd följde samma logik - hjärtinfarkt, MS, epilepsi, schizofreni etc.
Det är nu lätt att förstå att Hamers forskning inte på några villkor fick ges spridning eller ens nämnas inom den allmänna sjukvården. Hans rön utgjorde ju ett intensivt hot - ja en kris - för den moderna medicinen överhuvud taget:

- Hur skulle läkare utbildas och sjukvård organiseras om Hamer hade rätt? Hur många auktoriteter skulle få avfärdas som bluffmakare?
- Vilket utrymme för läkemedelsföretag, genteknik och kemisk-teknisk forskning skulle finnas i denna "Hamerska medicin"?
- Hur skulle skräcken för cancer kunna upprätthållas och förmå politiker och enskilda till stora ekonomiska uppoffringar "för att lösa gåtan" om den redan var löst, och dessutom löst på ett sätt som gjorde läkemedelsföretagen i det närmaste överflödiga?
"

Föreläsningen av läkaren Dr. Caroline Markolin gick inte att bädda in men kan ses i ett svep på hennes hemsida (klicka här) eller på YouTube i 7 avsnitt (klicka här)

 

Du måste logga in för att kunna kommentera.