Visar alla artiklar i Praktiska konspirationer > M/S Estonia sänktes

Sprängexperten Brian H.L. Braidwood visade att Estonias bogvisir sprängdes bort

2020-11-05 08:07

Meyer-varvet anlitade 1999 en ledande sprängexpert ifrån England, Brian H.L. Braidwood. Han skulle utreda de tulpanformade utbuktningar i plåten runt Estonias bogramp. Detta var en reaktion på att jag, Henning Witte, som var ombud för nästan 1 000 Estonia-anhöriga och överlevande, hittade med min tekniske rådgivare Johan Ridderstolpe officiella film- bilder på sprängladdningar på Estonias skrov.

Braidwood blev känd under utredningen av Rainbow Warrior 1985. Hans utlåtande finns i Meyervarvets utredning.

Ämnet publiceras nu då det norsk/svenska MI6 filmgänget från Discovery har undanhållit den centrala informationen att M/S Estonia har utsatts för flera sprängningar. Filmteamet har censurerat all info som kan väcka misstanken om massmord. Därmed är de misstänkta för brottet skyddande av brottsling, BrB 17:11. För detta borde de åtalas, inte för dykfilmningen, som inte var ett brott mot griftefriden.

Anders Björkman och vissa andra påstår att bogvisiret sprängdes bort efter förlisningen. Detta stämmer inte. Ett engelskt utlåtande som Jutta Rabe hade beställt, kom fram till att mycket syre var med i explosionsreaktionen. Dessutom skulle man inte låta den rosafärgade bomben, engelsk militärbomb Hexakomposit, låta vara kvar om man hade sprängt senare. Sprängskadorna på rampen ger ingen mening om man sprängde efteråt. Dessutom hade man svetsat loss visiret efter förlisningen för att undvika uppmärksamhet. Fanns ingen anledning att spränga bort det. Bomberna skulle sänka Estonia fortast möjligt och ge anledning att kunna peka på en falsk flagga.

34.7.1
Supplementary Investigation Report
by Brian H.L. Braidwood, MBIM, MIExpE, Weymouth/UK

After the discovery of further unexplainable damage in way of the starboard front bulkhead of the wreck above and below B-deck, Brain Braidwood was requested to examine also these areas. His respective findings and conclusions are explained in the above mentioned report which is attached as Enclosure 34.7.1.435.1. As to the damage above B-deck level the expert has concluded on the balance of probabilities:

1. The condition of the port actuator was caused by damage when it ripped through the forward bulkhead on tearing away from its base plate.

2. The lack of damage to the starboard actuator means that the adjacent hole in the forward bulkhead must have existed before it passed through when it tore away from its base plate.

3. The hole in the starboard forward bulkhead was not caused by the starboard actuator.

4. The pattern of petals along the sides of the hole is characteristic of explosive damage.

5. The hole in the forward bulkhead was caused by an explosive device.

6. The damage to the bow ramp is indicative of an explosion.

7. The seat of the explosion was on the after side of the bulkhead.

8. It is possible that the damage above and below B-deck/upper car deck level was caused by the same explosive device.

 

As to the damage below B-deck the conclusion on the balance of probabilities are:

1. The hole in the longitudinal of the manual lock access space by the starboard side of the car deck was caused by an explosion.

2. The damage extending down the ship's forward bulkhead from the starboard side locks was caused by an explosion.

3. The damage to the starboard side of the bow ramp below the level of B-deck was caused by an explosion.

4. The damage to the lower part of the visor on the starboard side was caused by an explosion.

 

CHAPTER 32

UNEXPLAINED DAMAGE / UNEXPLAINED EVIDENCE

 

32.1
INTRODUCTION

 

As this charge attached in way of a very sensitive area - the port side locking devices of the visor and the fastening of the port bow ramp actuator - obviously did not explode, the corresponding area of the starboard side was analysed for possible explosion damage which was positively identified by the underwater explosive expert Brian Braidwood. This resulted in a further analysis of the available video footage all received from the JAIC. The results are outlined in the following subchapters.

.........

The upper void space behind the starboard front bulkhead shows considerable damage to the bulkhead plating with the plating bent from inside to outside and frequently cracked. This had obviously been possible because the upper part of the visor moved forward after the starboard hinges and side lock had failed and never contacted the front bulkhead again, because at the lower end of the blown open plating a big steel part is extending almost horizontally which otherwise would have been pressed back. The same refers to the steel tongue extending from the visor plating in way which was also not pressed against the bulkhead.

The image below on the left shows the lower part of the damaged upper front bulkhead looking from bottom to top. The image on the right shows the damage further up.

- the area between the lug and the hook shows intense smoke marks and had obviously been exposed to heat (arrow 1).

- the bulkhead plating at the change-over from white to blue and deeper is cracked at least twice with the plating severely distorted and plating parts torn out (which exclu-des pounding) - (arrow 2).

- a deep fold in way of the contact area with the flatbars housing the rubber packing of the vessel runs up the aft bulkhead from visor bottom to the hooks (arrow 3).

- the way the two hooks were crushed together (arrow 4).

.....

Final Comment
This 'Group of Experts' emphasizes that the video images and the other evidence discussed in the foregoing are evidently based on the material in the possession of the JAIC. However, the JAIC has nowhere in its report in any way commented on this most disturbing evidence, including the presence of severe structural damages to the hull.

 

Militären och polisen har minst fyra olika hemliga Estonia-arkiv. Upp med dem!

2020-11-02 05:15

F d riksdagsledamoten och försvarsutskottsmedlemen Lars Ångström (MP) har alltid varit den modigaste av Estonia-politikerna. När vi ordnade en stor Estonia-manifestation på Norrmalmstorg 2002 till 8-årsdagen bjöd jag in Ångström att hålla tal. Han lät svara att han enbart skulle komma om jag, Henning Witte, inte skulle hålla ett tal. Då det hela var mitt initiativ sket jag i honom och höll mitt inledningstal. Därefter såg ja Ångström i publiken och bad honom ändå hålla ett spontant tal. Det gjorde han och det blev bäst av alla.

Idag kräver Ångström på Expressen debatt att snarast öppna en ny utredning då Mikael Damberg (S) har ljugit om militärsmugglingen på Estonias sista resa:

"Öppna det topphemliga arkivet

Enligt min källa på Högkvarteret har den militära underrättelsetjänsten MUST flera hemliga arkiv. Det första innehåller hemligstämplat material där stämpeln har en röd ram. Det andra arkivet innehåller dokument med kvalificerad sekretess. Hemligstämpeln har där dubbla röda ramar.

Men det finns ett tredje hemligt arkiv bortom de två första, nummerarkivet. Här ligger det som är extremt hemligt. Dessa ärenden ligger inte under rubriker eller efter datum utan bara i nummerordning. Det är i nummerarkivet man får titta om man vill finna handlingarna som rör de militära transporterna på Estonia.

En överstelöjtnant med särskilt ansvar på MUST, var operativ chef på KSI under förlisningsnatten -94. På grund av sin tystnadsplikt är han förhindrad att berätta någonting om de militära frakterna på Estonia som han känner till. Han måste därför förhöras med lyft tystnadsplikt under ed med fullt straffansvar."

Igår avslöjade AB att även den korrupta polisen ruvar på ett hemligt Estonia-arkiv:

"Längst ner i källaren på polishuset Kronoberg förvaras den bortglömda Estoniautredningen.

Cirka 15 000 sidor ligger osorterat i 27 lådor.

Men stora delar av utredningen är hemligstämplad – bland annat fartygets lastmanifest, spaningsuppslag och korrespondens mellan Ryssland och UD.

De tusentals handlingarna ligger inlåsta bakom en röd järngrind i ett skyddsrum längst ner under polishuset Kronoberg i Stockholm.

I ett rum intill har Palmeutredningen förvarats under decennier fram till att den nyligen digitaliserades.

I Estoniarummet finns sekretesskyddat material som är kopplat till arbetet med att identifiera dödsoffer från färjekatastrofen.

Men i lådorna finns också hela den brottsutredning som inleddes för att ta reda på om någon eller några personer kunde misstänkas för att ha orsakat olyckan.

La ner utredningen

Svensk polis utredde den delen av olyckan under rubrikerna grovt vållande till annans död och vårdslöshet i sjötrafik och i februari 1998 lade chefsåklagare Tomas Lindstrand ner utredningen."

Att lägga ner brottsutredningen utan egna undersökningar var naturligtvis kriminell, tjänstefel och skyddande av brottsling. Att hemlighålla allt material så långt efter nedläggningen är också kriminell.

Att Sverige sitter på så mycket hemligt Estonia-material bevisar att Sverige bär en stor del av skulden att MS Estonia sänktes. Sveriges värsta massmord i modern tid.

https://www.expressen.se/debatt/damberg-ljuger-och-vilseleder-om-estonia/

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/All7dr/polisen-hemligstamplar-utredningsmaterial-om-estonias-last

 

Detta visste vi redan 1999 om Estonias hål på däck 0

2020-10-30 15:47

källa: Faktagruppen

Så skrev Henning Witte i sin bok M/S Estonia sänktes från 1999 om hålet på däck 0:

(detta inslag blev saboterad precis som inslaget innan)

X. Hål däck O

Ett tips som Jutta Rabe erhöll från Sjöfartsverket i december 1996 om att det skulle finnas en hemlig SÄPO-rapport Sjöfartsverket, varav framgår att det i Estonias skrov styrbordssida finns ett hål, vilket är den egentliga orsaken till förlisningen, tog jag inte allvar i början. Jag var helt inställd att förlisningen var en olycka och att en stor våg hade slitit loss bogvisiret varpå bildäck vattenfyllts och att detta orsakade förlisningen. Också jag hade med andra ord låtit mig vilseledas av den internationella haverikommissionen och massmedier. Därmed misstänkte jag att informationen från Sjöfartsverket var felaktig och att den släppts bara för att avslöja läckan inom Sjöfartsverket. Då tänkte jag inte att Anders Björkman redan i augusti 1996 DN Debatt hade skrivit att förlisningen inte kunde ha gått till som den internationella haverikommissionen hävdade och att man borde leta efter ett hål styrbordssida som skulle vara orsaken. Först när jag fick kontakt med Leif Bogren, en av de överlevande som skrivit en bok om katastrofen och som berättade för mig att bandupptagningen av hans förhör hos finska polisen hade försvunnit spårlöst, blev jag fundersam. Vid polisförhöret hade Bogren spontant uppgivit att han vid den första stora smällen fick en känsla av att ett hål hade slagits upp i skrovet. Bogren har stor erfarenhet av plåtarbeten vid ett varv. Bogrens förhör försvann under mystiska omständigheter. Forssbergs avvisande reaktion Bogrens förslag att man skulle ta upp hans vittnesmål nytt, gjorde mig ännu mer misstänksam. Det var dock först varvets utredning, som bland annat ger vid handen att det måste finnas ett hål däck 0 (se närmare kapitel L, Meyervarvets utredning), som öppnade ögonen mig. Utredningen härleder hålet från flera vittnesmål från överlevande som bott längst nere i båten däck 1, dvs ovanför däck 0. Ett förvånansvärt stort antal passagerare, som hade hytter däck 1 och som alltså hade längst väg upp till det räddande däck 7, har överlevt. Detta tack vare att de ett tidigt stadium upptäckte vatten i sina hytter. Överlevanden Carl Övberg vittnar om att vatten forsade upp från däck 0, som om man öppnat en ventil, när de sprang ut i korridoren för att ta sig uppåt. Detta innebär att däck 0 måste ha stått under tryck, dvs haft kontakt med havet utanför. Carl Övberg, Kent Härstedt och många andra överlevande vittnar dessutom om att Estonia efter den första smällen och därpå följande slagsidan mot styrbord rätade upp sig igen en kortare stund, innan slagsidan återigen ökade. Övberg uppger att detta skedde när han sin väg uppåt befann sig i trappan mellan bildäck och däck 4. Detta var ca fem till tio minuter efter den första smällen. Att Estonia rätade upp sig igen innebär att hon återfick stabilitet. 148

Detta kan förklaras med att hålet vid däck O medförde att swimmingpool- och bastuavdelningen vattenfylldes. Eftersom dessa utrymmen ligger under vattenytan innebar vattenfyllningen att Estonia återfick stabilitet. Det faktum att hon rätade upp sig igen talar tvärtemot den internationella haveri-kommissionens teori att vatten bildäck sänkte Estonia. Om hade varit fallet hade hon omöjligt kunnat återfå stabilitet. Detta säger alla experter till mig. Även denna lilla detalj, som ingen polisman eller medlem av haveri-kommissionen har frågat de överlevande om, visar att den officiella teorin är felaktig och allt pekar att det finns ett hål i skrovet vid däck 0. Alla överlevande, som vittnat om att de fått en känsla av att det gått ett hål i båten eller att det rörde sig om ett attentat, behandlades ett sådant sätt av polisen att denna information inte skulle komma fram. Det ryktas dessutom om att dykare under december 1994 filmat hålet på styrbordssida. En dykare har nämligen brutit sin sekretess och vittnat om hålet inför en medlem av varvets haverikommission. De anhörigas tekniske expert Alve Wendt anser att varvets utredning angående hålet är mycket trovärdig. Han har dessutom givit uttryck för följande synpunkter. Vi känner till att båten hade akterlig trim vid avfärden från Tallinn. Denna trim förstärktes när det tunga bogvisiret slets loss. Om vatten hade strömmat in bildäck, såsom haverikommissionen hävdar, så borde båten ha fått en starkare slagsida akterut. Att inte var fallet kan bero på att vattenintrånget genom hålet däck 0, där bastu- och swimming-poolavdelning låg, bidrog till att ge båten en viss stabilitet. Både däck 1 och däck 0 ligger under vattenytan. Dessutom kommer det konstant rykten från Sjöfartsverket om att hålet är ett allmänt samtalsämne verket. I samband med Efterlystsändningen i TV 3 tog en överlevande, Thure Palmgren, kontakt med mig. Han ville berätta om sitt missnöje med den svenska polisen eftersom den vid hans förhör inte var intresserad av hans misstankar om att ett hål hade uppstått i skrovet. Palmgren hade uppgivit för polisen att han, grundat sin erfarenhet som matros sedan många år tillbaka, spontant sagt till sin hustru att han misstänkte att det gått hål i båten, när den andra stora smällen hördes och makarna bestämde sig för att lämna hytten i bara underkläder. Polisen i Uppsala avfärdade detta med att man inte hörde honom för att fastställa ansvarsfrågan och ledde förhöret vidare till andra punkter. Denna diskussion finns inte upptagen i förhörsprotokollet som Palmgren begärde att utfå efter tre år. Även det faktum att en s.k. RITS-övning utfördes ombord Estonia den 2 februari 1994 pekar mot att Estonia sjönk grund av ett hål i skrovet. Hålet 149

uppstod antagligen genom en explosion. Vid den nämnda RITS-övningen aktiverades många räddningsstationer längs den svenska ostkusten med helikoptrar, polis och bombhundar. Bakgrunden till RITS-övningen var följande. Citat ur polisakten F 214-2: "Estonia har under en längre tid regelbundet utsatts för bombhot. Alla bombhot mot Estline (Estonia) har ringts in till rederi kontoret i Värtahamnen i Stockholm och vid varje tillfälle har M/S Estonia legat vid kaj i Värtahamnen. Vid bombhoten har man kontaktat polisen i Stockholm som vid varje tillfälle genomsökt fartyget med bombhundar. Alla bombhot mot Estline (Estonia) har varje gång visat sig vara falska. Tisdagen den 2 februari kl 18.00, en halvtimme efter det att M/S Estonia lämnat Stockholm får rederikontoret i Stockholm ett inringt bombhot mot M/S Estonia. Bombhotet kommer från en man som dålig svenska talar om att det finns ett antal sprängladdningar ombord M/S Estonia. Sprängladdningar som kommer att detonera om man inte får ett större belopp pengar. Rederikontoret i Stockholm kontaktar genast M/S Estonia och befälhavaren ombord informeras om bombhotet. Befälhavaren M/S Estonia bedömer bombhotet vara falskt och väljer att fortsätta resan mot Tallinn. Rederikontoret i Stockholm kontaktar även polisen i Stockholm som bedömer hotet som allvarligt. Efter ytterligare kontakt med M/S Estonia beslutar man i samråd med befälhavaren ombord att skicka ut bombhundar till M/S Estonia som fortsätter resan mot Tallinn." Övningen går till följande sätt: Klockan 18.55 landar polisens helikopter med hundarna som kl 19.40 påbörjar genomsökningen och lokaliserar en bomb bildäck. Klockan 20.07 detoneras en bomb för övningens skull i den förliga delen av passagerar-utrymmena däck 1. Klockan 20.17 går brandlarmet "Mr Skylight" ut via högtalare till brandstationerna 1 och 2. Mr Skylight nr 1 och 2 är ett krypterat larmmeddelande som inte kan förstås av passagerarna men av besättningen. Besättningen vet genom larmet vilka brandstationer de skall intaga för ett så effektivt eldsläckningsarbete som möjligt. Man kan alltså säga att brandlarmet Mr Skylight nr 1 och 2 har övats grundligt av Estonias besättning. Det första larm som gick olycksnatten den 28 september 1994, dvs drygt ett halvår efter nämnda övning, var Mr Skylight nr 1 och 2. Bengt Schager, psykolog i den svenska haverikommissionen, har kommenterat detta med att 150

den estniska besättningen var undermålig att den inte ens kunde utfärda rätt larm. Jag tror honom inte. Efter nämnda RITS-övning den 2 februari 1994 är det föga troligt att besättningen förväxlade larmen. Med vatten bildäck hade det inte funnits anledning att utlösa ett brandlarm. Om däremot en bomb eller liknande detonerat däck 0 och sprängt ett stort hål i skrovet styrbords-sidan fanns all anledning att först ut med ett brandlarm. Även FELIX-rapporten talar i förtäckta ordalag om ett stort hål som sänkte Estonia. Detta bekräftas av spionen Marek efter att hon läst den ryska originaltexten noggrant. När de anhöriga kvällen den 4 december 1997 inbjöds till diskussion med den svenska delen av den internationella haverikommissionen Folkets Hus i Stockholm, ställde jag frågor angående det bristfälliga filmmaterialet från videoinspelningarna styrbordssidan i höjd med däck 0. Kommissionens tekniska expert Mikael Huss från KTH bekräftade att kameran funnits på aktuellt område men att filmmaterial fattades. Han kunde dock inte ge någon förklaring till detta. Jag ställde frågan till kommissionen om man kunde utesluta förekomsten av ett hål däck 0. Det konsekventa svaret löd att det inte kunde uteslutas eftersom det fattades filmmaterial. Jag erhöll sedermera även en skriftlig bekräftelse av detta svar från ordföranden i den svenska kommissionen Ann-Louise Eksborg i början av januari 1998. I sin skrivelse hänvisade hon dock till att det var omöjligt att filma det aktuella området eftersom Estonia vilar styrbordssidan. Detta var vilseledande eftersom däck 0 och delar av däck 1 sticker ut ur dyn och är tillgängliga för en kamera. Dessutom har kameran de facto varit styrbordssidan, vilket Ann-Louise Eksborg antagligen är väl medveten om. Vid den muntliga diskussionen den 4 december tillade Ann-Louise Eksborg att det inte fanns någonting i haverikommissionens undersökning som tydde på sabotage. Som stöd för detta åberopades bland annat ett vittnesmål från Silver Linde, som uppgivit att han befann sig nere däck 0 vid den aktuella tidpunkten och att han inte observerat något hål. Detta uttalande från Silver Linde var helt nytt för mig och allt tyder att hans vittnesmål blivit "tillrättalagt" även denna punkt. Förekomsten av ett stort hål styrbordssidan kan nu bevisas På filmen B 40 E syns en dykare som med hjälp av en kofot visar för dyk-ledningen att springan längst uppe mellan bilrampen och skrovet är för trång för att man skall kunna skicka in en fjärrstyrd kamera (ROV) bildäck. Han 151

rekommenderar istället att låta kameran glida ner havsbottnen och styras in på bildäck den vägen, vilket också sker. Vi har filmen B 40 B en daterad, obruten bildsekvens med plats- och tidsangivelse. Kameran glider alltså ner längs skrovet styrbordssidan och befinner sig plötsligt inne bildäck, vilket framgår tydligt av de föremål som är synliga, dock inga bilar. Dessutom bekräftar dykledningen att kameran nu är inne bildäck. står det också på dykloggen. Eftersom det inte finns några öppningar i Estonias skrov, bortsett ifrån för- respektive akterrampen, och den väg som kameran tillryggalägger omöjligen kan vara lång, allra minst styrbordssidan som Estonia vilar på, att kameran tar den bakre ingången, finns bara en slutsats att dra. Kameran har glidit in genom ett gigantiskt hål nära fören styrbordssidan. Somliga "mörkläggare" har försökt invända att dykledningen tagit miste och felaktigt påstått att kameran befann sig inne bildäck och att kameran istället var kvar havsbottnen utanför bildäck. Detta är dock föga troligt eftersom kameran senare inte bara visar föremål havsbottnen som trängt in genom det stora hålet utan även föremål inifrån bildäckskonstruktionen som omöjligt kan ligga utanför båten. Dessutom var avsikten att skicka in kameran på bildäck. I en e-bre v växling med Anders Björkman (se kapitel 3.10) kommenterar Johan Ridderstolpe hålet här: "Samtidigt är det flera saker som talar för att hålet sidan uppstod innan fartyget sjönk, och samtidigt även saker som talar för motsatsen. Hålet uppstod innan sjunkningen: Flera vittnen, som bodde just under förliga bildäck, har innan slagsidan uppstod hört vatten forsa och porla in just vid styrbordssidan. Dyn måste ha kommit in när fartyget lade sig botten. Fartyget har haft en liten framåtrörelse efter att ha studsat mot aktern, och kanske glidit ett tiotal meter i bottensedimentet. En överlevande har sett en öppning stor som en tågtunnel i sidan, när han låg i vattnet just vid fören och har hört hur människor sögs in i hålet och det otroliga eko som omgav deras skrik. Ett vittne har sett ett stort vitt metalliskt flak singlande sjunka just från styrbordsbog när fartyget fick slagsida. Ett spår av skrot finns botten från den plats där fartyget antas ha fått slagsida till förlisningsplatsen. (Slutrapporten (5) kapitel 12.5 säger att 'sonarundersökning av fragment på botten hjälpte Kommissionen att fastslå fartygets babordsgir efter att visiret fallit av'. Alltså - ytterligare delar, 'fragment1, från Estonia hittades tydligen (a) väster om visiret och (b) söder om visiret. Slutrapporten (5) säger inte vad det är för 'fragment', men det måste vara ordentliga 'fragment', eftersom sonar har dålig upplösning 80 meters djup och 'fragmenten' ligger i djup dy - min anmärkning. Jämför också punkt 1.14). Plåtar uppges komma från andra delar 152

av fartyget. Uppgifterna kommer från Kari Lehtola. Minst en stor plåt 10x7-5 meter finns botten samt ett antal mindre skrotbitar. Hålet uppstod efter sjunkningen: Det är svårförklarat hur hålet, om det var stort, kan ha uppstått där sidan pass högt upp. Fast vi vet samtidigt inte hur högt upp det verkligen är, det är ju tänkbart att det sträcker sig betydligt längre ner. Två personer har överlevt, som bodde mycket nära platsen för hålet. Angående fartygets läge är det ett mysterium. Det verkar helt klart, som om fartyget har glidit eller flyttats. Både position och djup är ju annorlunda vid flera tillfällen. Jag tycker mig också kunna se att slagsidan är något förändrad till en större slagsida senare. Djupangivelserna kan bero fel i inställning ROV:s djuplogg. Fartyget sjönk upp och ner, de sista minuterna lade hon sig och sjönk sedan mycket snabbt, enligt överlevande som lämnade skrovet just som hon slog runt den sista biten, var fartyget borta, när de tittade upp igen efter att ha kommit i vattnet. Det rörde sig alltså om någon eller några minuter. Skadorna från bottenkänningen är babordsdäck no. 7 och 8 just i aktra hörnet. Skadorna är massiva och har demolerat ett antal hytter totalt enligt dykundersökningen. Detta kan dock inte ses bilder, där man endast kan se att fartyget fått en massiv bottenkänning där. Eftersom hon sjönk fort, även efter att hon träffat botten, måste det blivit som att hon studsade mot botten och efter studsen vred sig tillbaka något för att lägga sig styrbordssidan. Dina tankar om att någon tömt fartyget gods är nog helt riktiga. Frågan är bara när. Eftersom inga ansträngningar överhuvud taget gjorts för att undersöka bildäck, ta reda vilken last det fanns ombord, mm, är det klart att man döljer något (inte bara hålet). dagordningen från det allra första mötet Kommissionen hade i Finland (se punkt 1.3) var lasten en huvudpunkt (punkt 1). Punkt 5: "Estlands inblandning NATO/Ryssland ang. vraket", Punkt 8: Lastplan från Nordström & Thulin." En överlevande har vittnat om att han sett ett stort vitt plåtstycke singla ner från fartyget under sjunkförloppet. Eftersom all färglackering ovanför vatten-ytan var vit måste denna plåtbit ha kommit ovanifrån, dvs från någonstans i höjd med bildäck. I samband med sonarundersökningarna av havsbottnen, som utfördes den 2 oktober 1994, hittade man ett föremål som man grund av den speciella formen först trodde var visiret. Föremålet uppgavs ha haft storleken ca 7 x 10 meter. Eftersom visiret bevisligen senare återfanns en helt annan plats är det fullt möjligt att ett stycke plåt i nämnda storleksordning sprängts bort från skrovet och vållat det stora hålet styrbordssidan, eftersom en stor plåtbit inte bara ramlar från en båt. Allt är surrat. Stålplåten har också filmats men filmen finns inte i SHK:s arkiv enligt Anders Björkman (se kapitel 1.14). 153

Vidare tätnar uppgifterna om att den allra första smällen, som hördes kort efter midnatt, uppkommit i samband med att Estonia rammades av en ubåt. Det tipset hade jag redan fått från spionen Marek. Dessutom anmälde en man som uppgav sig vara synsk att en ubåtsramning inlett katastrofen. Ubåten skall ha skadats allvarligt att den också sjönk. Dessa uppgifter skulle stämma väl överens med de många vittnesmålen från överlevande som beskrivit en gigantisk smäll varvid de slungades mot hyttväggen. Många har uppgivit att det kändes som om båten gått grund. Det vittnas också om "släpande" och skrapande ljud underifrån från Estonias skrov, som om båten skavde mot sten eller liknande. Kort därefter kom den andra explosionen som antagligen sprängde loss visiret eller orsakade hålet styrbordssidan eller bådadera. Härom råder osäkerhet och det krävs en noggrann utredning om vad som verkligen hänt. Sedan kvarstår naturligtvis frågan om vem eller vad som orsakade hålet och varför det hemlighålls.

se även på WTV:

När Estoniaexperten Henning Witte filmbevisar hål i skrovet för 10 år sedan är det knäpp tyst, MI6 lyckades bättre;

 

 

När Estoniaexperten Henning Witte filmbevisar hål i skrovet för 10 år sedan är det knäpp tyst, MI6 lyckades bättre

2020-10-24 19:02

källa Faktagruppen

För 10 år sedan lade jag, Henning Witte, upp filmen Estonias stora hemliga hål på WTV. Där fanns filmen på Vimeo och ett år därpå även på Youtube. De enda som tog upp inslaget då var vaken.se . Annars var det knäpp tyst.

När jag den 22 oktober 2020 googlade Estonias hål kom min YouTube film direkt på sidan 1. Idag har Google tagit bort den från sökfunktionen. Filmen hade före den nya Discovery dokumentären om Estonia under nio år samlat ca. 33 000 klickar, men efter den nya filmen är den nu uppe i över 120 000 klickar. Dessutom talar mycket för att Google systematiskt minskar mina klickar.

I min bok M/S Estonia sänktes från 1999 beskrev jag hålet, som Håkan Bergmark också hade sett readn i början av oktober 1994, under kapitlet Hålet på däck 0 på sidan 148 ff:

citatet från boken visas inte

källa, det nya hålet som Discovery/MI6 upptäckte

Nu när den förmodligen av MI6 kontrollerade filmen från Discovery publiceras till Estonias 26-års dag 28.09.2020 blir samma ämne en världssensation.

Man ska dock inte tro att de norsk/svenska filmmakarna redogör för hålet som jag, Henning Witte, bevisade redan för över 20 år sedan, som är ett annat hål längre fram nära bogen. Tvärtom ljuger de folket rakt in i ansiktet och säger att inget hål har dokumenterats tidigare. De nämner i del 5 av serien vaken.se, vilket indikerar att de sett mina bevis om hålet på Estonias styrbordssida där, då vaken inte mobbades av Google, som jag.

Erik Ridderstolpe från Sveriges Radio vilseleder allmänheten också genom att påstå att ingen skada har dokumenterats tidigare på Estonias skrov. Han är den ende svenska journalisten som bevakade Estonia-frågan från första början och för samma media. Vi hade då en bra kontakt och därför ringde jag honom nu flera gånger, men han svarade inte. Våra telefonnummer har inte heller ändrats under de senaste 26 år så han kunde ju se att jag ringde.

Varför mobbar SR, Discovery, Google och alla de andra fulmedia mig ännu idag, trots att det nu bevisades att jag hade rätt redan för mer än 20 år sedan? En av mina tittare kom med kommentaren: 

"Helvete, den här killen har haft rätt hela tiden...." som fick nästan 400 likes- ---------------------------Mobbningen av mig sker därför att alla dessa aktörer kontrolleras av Deep State, som inte vill att det kommer fram att M/S Estonia sänktes med flit, att det var Sveriges värsta massmord genom tiderna. Därför fördröjde Discovery-folket beviset om det nya hålet med mer än ett år. De hade mycket pengar (förmodligen av MI6) redan före upptäckten och filmningen av hålet tre dagar före 25-årsdagen den 28 september 2019 och borde naturligtvis offentliggjort hålet redan för ett år sedan. Att de filmade ytterligare ett hål på styrbordssidan som de än idag inte publicerade indikerar att de gör allt för att folk inte ska fatta misstanken om ett attentat. Alla de bombbevis från mig och Jutta Rabe har Discovery också tjuvhållit. I motsats till de norsk/svenska filmmakarna är jag en av Sveriges ledande Estoniaexperter, efter 23 års processande i Paris för nästan 1 000 Estonia-anhöriga och överlevande. Dessutom har jag själv fått lida mycket för att jag vågade bevisa hålet och bomberna på Estonia. Jag smutskastades av SvD och AB, förlorade därför nästan alla mina svenska klienter och min bostad i Stockholm, för att undvika en konkurs. Sedan dess är jag svartlistat, även hos bankerna, och många betecknar mig som foliehatt och konspirationsteoretiker. Jag brukar då invända att jag är en konspirationspraktiker, vilket jag fick uppleva i den stora Estonia-konspirationen mot Estland, Sverige och mig. Jag är dock tacksam att jag trots många hot fortfarande lever i motsats till en rad obekväma Estonia-vittnen.
 

Mikael Damberg tar Estonia-blod på sina händer, nobbar Estlands sanningsåtgärder

2020-10-13 21:16

Estonia sprängladdning som lyckligtvis inte brännde av, sitter babord på bogen där visiret ansluter

Estonia- och inrikesministern Mikael Damberg (S) kan inte ha mycket mellan öronen. Han har fördelen att inte vara insyltat i Estonia-massmordet och smutsar nu ändå ner sina händer i Estonia-blod utan att vara tvungen till det. Istället för att främja att Estonia-sanningen bärgas från Östersjöns botten skyddar han brottslingarna som sänkte Estonia. Carl Bildts skyddande av brottsling är preskriberat, Mikael Dambergs misstanke om detta brott inte.

AB skriver:

"Estland pressar på om att nya dykningar måste göras på M/S Estonia.

I ett brev till regeringen skriver den estniska utrikesministern att de berörda länderna snabbt måste genomföra flera åtgärder som i praktiken innefattar en dykoperation.

Men ansvarig minister Mikael Damberg (S) är avvaktande och efterlyser en diskussion om ”alternativa åtgärder” där gravfriden respekteras."

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/aPwaBE/estland-pressar-regeringen-om-estonia-gor-nya-dykningar-snabbt

Dagen efter rodde Damberg dock litet tillbaka:

"Regeringen kan trots allt komma att gå med på att genomföra nya dykningar vid Estonias vrak, rapporterar Sveriges Radio." skriver ofria Fria Tider den 14 oktober 2020.