Warning: curl_errno(): 133 is not a valid cURL handle resource in /hsphere/local/home/hwitte/whitetv.se/administrator/components/com_autotweet/helpers/autotweetposthelper.php on line 483

Warning: curl_error(): 133 is not a valid cURL handle resource in /hsphere/local/home/hwitte/whitetv.se/administrator/components/com_autotweet/helpers/autotweetposthelper.php on line 483
Hanserik Romeling, lagman Norrköpings tingsrätt, JK anmäld för grovt tjänstefel
 
Fel
  • AutoTweet - short url service is.gd failed, normal url used - http_code = 301, err = ()

Hanserik Romeling, lagman Norrköpings tingsrätt, JK anmäld för grovt tjänstefel

2013-05-19 19:20

White TV har ingående rapporterat om det s.k. bankparasitmålet som EU-advokaten Henning Witte för mot Wallenbergarnas flaggskepp SE-banken. Målet förlorades, då Norrköpings tingsrätt tog sig friheten, att skriva om grundlagen, närmare bestämt att stryka andra satsen i 9 Kap.14 § regeringsformen, som är den mest centrala regleringen i den svenska författningen för privata banker.

Göta hovrätt gynnade SEB, som vanligt, genom att vägra prövningstillstånd. Så nu ligger målet i HD och risken är stor, att Wallenbergarnas långa arm även sträcker sig dit. Därför har Kristoffer Hell startat en namninsamling med syftet att påpeka för HD, att det finns ett stort intresse från allmänhetens sida att Sveriges Högsta domstol prövar detta pilotmål.

Henning Witte har nu även anmäld de tre domarna, med lagmannen Hanserik Romeling i spetsen, som författade den skandalösa domen, till JK. Brottsmisstanken: grovt tjänstefel. Anmälan kan laddas ner här eller läsas nedan:

Stockholm 2013-05-10

 

Justitiekanslern

Box 2308

103 17 Stockholm

Lagmannen i Norrköpings tingsrätt och ytterligare två domare misstänkta för grovt tjänstefel

 

 

Anmälan riktar sig mot lagmannen Hanserik Romeling, rådmannen Girion Blomdahl och Ida Olsson från Norrköpings tingsrätt. De var eniga i domen SEB ./. Henning Witte T 2379-12, meddelad i Norrköping 2013-02-07.

 

Tvisten gällde den viktiga principfrågan om samhället skall acceptera, att privata banker i smyg tagit sig friheten att tillverka pengar när de ger lån, utan att ha stöd för det i lagen. Denna okända och okontrollerade penningproduktion leder till inflation, massarbetslöshet, bubblor och smygexproprieringar på många nivåer i det svenska samhället.

 

Undertecknad, Henning Witte, är EU-advokat, specialiserad på bankjuridik sedan 25 år. Han har vägrat att återbetala ett kreditkortslån från SEB med argumentet, att SEB har emitterat olagliga pengar genom långivning.

 

Som stöd har Henning Witte åberopat dels ett intyg från Riksbanken som bekräftar att banker tillverkar digitala pengar jämte Riksbanken och dels den för bankväsendet mest centrala regeln i svensk grundlag: 9 kap. 14 § regeringsformen. Den består enbart av två satser:

 

Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.”

Under rättegången blev ombudet för SEB tillfrågat av Henning Witte, om hon kunde nämna en lag som enligt andra satsen 9:14 regeringsformen gav SEB rätt att tillverka pengar. Hon kunde inte nämna en sådan lag av det enkla skälet, att en sådan lag inte existerar.

Den juridiska matematiken är således enkel. Grundlagen kräver att bestämmelser om penningväsendet meddelas genom lag. Den viktigaste biten i penningväsendet är själva tillverkningen av pengar. Det finns enbart en lag som ger Riksbanken och ingen annan tillstånd att göra så, nämligen att tillverka sedlar och mynt (kontanter), vilka är ca. 4,2 % av alla svenska kronor som är i omlopp, samt digitala pengar.

Det finns dock ingen lag som bemyndigar privata banker som SEB att tillverka pengar. Ändå gör dem det och Riksbanken intygar också att så är fallet. De tillverkar dock enbart digitala pengar och inte kontanter.

Man behöver alltså inte ha läst juridik för att förstå att det saknas lagstöd för privata bankers emitterande av digitala pengar.

Henning Wittes trumfkort i målet mot SEB är därför den andra satsen i 9:14 regeringsformen: ” Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.”

Denna regel har uttryckligen och tydligt åberopats i målet, senast på sidan 4 längst upp i inlagan 2012-11-20. Ändå skriver de tre anmälda domare en dom som helt förtiger denna för bankerna så centrala regel i svensk grundlag. De vilseleder läsaren av domen som om det enbart fanns den första satsen i 9:14 regeringsformen, som reglerar sedlar och mynt. De utgår i sina domskäl enbart från denna regel och avvisar målet med argumentet: ”Sammantaget saknar den lagstiftning som avser Riksbankens sedel- och myntmonopol helt stöd för Henning Wittes uppfattning att Riksbanken har något monopol även för skapandet eller användandet av monetärt värde som sådant.

Detta stämmer i och för sig, men det lömska i domarnas vilseledande av allmänheten är att Henning Witte aldrig har åberopat denna regel för att vinna målet. Han har åberopat den andra regeln, den andra satsen i 9:14 regeringsformen: Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.”

Norrköpingstingsrätt går över huvud taget inte in på denna regel. Domarna med lagmannen i spetsen nonchalerar helt enkelt den svenska grundlagen; eller skriver om den genom att stryka den andra satsen i 9:14 regeringsformen helt. Bevisningen från Riksbanken tas inte heller hänsyn till.

 

Då domen i övrigt är mycket skickligt skriven och det syns tydligt att domarna har tagit sig tid för att argumentera och författa domen, finns enbart en slutsats: de har med fullt uppsåt tagit bort andra satsen i 9:14 regeringsformen ur avvägningen i domen. De har aldrig skrivit in grundlagstexten i sakframställan heller, utan enbart rent allmänt hänvisat till 9:14 regeringsformen i sin dom, så att en okunnig läsare av domen, som inte känner till att regeln består av två olika satser, inte kan förstå Henning Wittes argumentation i målet.

 

Med sådant fusk i domen är det lätt att förstå att Henning Witte förlorade målet mot SEB. Men en domare får inte missbruka sin makt och nonchalera eller ändra i den svenska grundlagen för att gynna en bank gentemot en konsument och dessutom vilseleda allmänheten i en sådan för hela samhället central fråga.

 

Detta är det mest förkastliga sättet en domare kan uppföra sig på och därför skall dessa tre domare dömas för grovt tjänstefel. Domen är inte enbart grovt orättvist gentemot Henning Witte utan vållar stor skada för hela samhället, då privatbankernas okontrollerade emittering av pengar i smyg vållar inflation, massarbetslöshet, fastighets- och aktiebubblor och en ständig omfördelning från befolkningen till en liten klick superrika bankirer.

 

Henning Witte EU-advokat

 

Du måste logga in för att kunna kommentera.