Cypernkrisen bevisar: med lån luras människor

2013-03-25 00:00

Cypernkrisen avslöjar hur kriminellt vårt finanssystem är. Folk bedragas genom lån på tre olika nivåer i Cyperns bankskandal, som Ryssland med all rätt klassificerar som rån.

1. Man stänger bankerna och utestänger därmed folk från sin egendom, sina pengar. Men vänta litet, detta är en vilseledande bild. Pengarna du har på bankkontot ägs faktiskt inte av dig utan av banken! Du har enbart ett skuldrättsligt anspråk på banken att den skall utbetala dina pengar. Formellt har du lånat dina pengar till banken och du kräver tillbaka ditt lån från banken, när du vill ha en utbetalning. Detta är totalt fel! Som insättare borde du vara ägare till dina egna pengar på banken. Därför borde bankerna ha dina pengar på ett klientmedelskonto som är konkurssäker. Då skulle det inte finnas någon anledning att vara rädd för en sk. uttagsanstormning/bank run med följden, att bankerna, som nu på Cypern, hållits stängda i över en vecka.

Vid en uttagsanstormning framgår också tydligt, att banken inte har inne alla de pengar, de påstår att ha på kundernas konton. Enligt fractional reserve banking systemet behöver bankerna enbart ha en kapitaltäckning på mellan 0 och 8% inne. Annars hade de inte den fina hävstången att tillverka nya pengar med en liten reserv som bas, en reserv som för det mesta utgörs av kundernas pengar.

För att skapa en falsk trygghet och minska risken för en bank run, har alla stater en insättningsgaranti; inom EU på 100 000 EUR. Men det är sjukt att skattebetalarna skall hoppa in och undsätta bankerna, när de å andra sidan får behålla vinsterna/bonus på sina vidlyftiga affärer. Att bankvinsterna är privatiserade men förlusternas vältas över på samhället kallas för moral hazard och borde avskaffas omedelbart.

Inför därför 100% systemet, innebärande att bankerna skall ha ett kapitaltäckningskrav på 100%. Detta betyder att bankerna måste inneha de pengar som kunderna har satt in på sina konton. Dessutom skall dessa konton utformas så, att det är kunden och inte banken som har äganderätt till sina pengar på banken och att denna äganderätt står sig i bankens konkurs. Då skulle utpressningspotentialen på de som har mer än 100 000 EUR på sina konton på Cypern inte kunna sluta med totalförlust, ifall banken går i konkurs.

Det enda säkra sättet att investera och spara sina pengar idag är ägandet av fysiskt guld och silver, ädelmetaller. Allt annat innebär i dagens krissituation för stora risker.

Källa, hela havet stormar för Cypern och Euroland

2. Det andra lurendrejeriet med lån är att samtliga pengar tillverkas som lån. Detta medför att det aldrig tillverkas pengarna för räntorna, som knyts till varje lån. Detta sätter världens vidrigaste pyramidspel i gång, enligt spelet hela havet stormar. Det är alltid brist på en stol, brist på penningmängden för räntorna. De skapades aldrig. Därför betalas räntor från fel penningpost, nämligen den, som egentligen är till för att återbetala lånet, eftersom samtliga pengar föds som lån; och inga som ränta.

Detta tvingar folk att skuldsätta sig ånyo, för att komma åt räntepengar. Vi har alltså med den värsta sortens pyramidspel att göra, sådana som tvingar människor att delta. Om vi ändrar reglerna så att pengar tillverkas som motprestation för arbete (s.k. arbetspengar), utan krav på återbetalning eller ränta, då får vi paradisiska förhållanden i samhället. Vad väntar vi på?

3. Det tredje bedrägeriet består i påståendet, att lån från ECB och IMF skulle lösa krisen på Cypern eller i övriga Europa. Det är som att släcka en eld med en yllefilt. I början försvinner lågorna men sedan brinner elden desto starkare. Det är ju just alla lån som har vållat krisen. Då blir den per automatik värre, när nya lån ges; därför att detta ökar storleken på räntekrav ytterligare. Det var ju penningmängden för räntevolymen som fattades. Med nya lån blir denna räntebrist ännu större. Utvecklingen är exponentiell. Den kortfristiga lösningen ligger i att avskriva skulder (hair cut) och den långfristiga att reformera bankväsendet enligt reglerna i den Vita Skolan i Nationalekonomi.

 

Du måste logga in för att kunna kommentera.